De odemokratiska demokrater

Med nyhetsintresset mer och mer inriktat på Julian Assange, hans person och hans privatliv, finns det uppenbara risker att uppmärksamheten dras bort ifrån allt det positiva som Wikileaks publicering av tidigare hemliga dokument har fört med sig. Det är också möjligt att regeringar i länder som redan har agerat för att komma åt Wikileaks och stoppa ytterligare offentliggöranden, nu anser sig ha fått vatten på sin kvarn eftersom Assange själv är så kontroversiell. Organisationen Reportrar utan gränser har gjort ett kritiskt uttalande: "Vi är chockade över att yttrandefrihetspolitiken i länder som USA och Frankrike plötsligt hamnar på linje med Kinas". Vad Reportrar utan gränser syftar på är att USA har utövat starka påtryckningar för att Wikileaks ska stängas av från servrar i USA och Frankrike och på allt sätt hindras från att fortsätta publicera nya diplomatiska rapporter. Därmed uppträder USA och Frankrike som enpartistaten Kina där internet och andra sociala medier ständigt blockeras och motarbetas, menar Reportrar utan gränser. Alla dokumenten som Wikileaks har offentliggjort kommer från USA, den enda kvarvarande supermakten i världen. Och Wikileaks kritiker säger att läckorna enbart kan skada USA och gynna USA:s motståndare och fiender. Det kommer inga läckta diplomatrapporter från slutna länder som Kina, Iran eller Saudiarabien, hävdar kritiker. Det är sant. Men det är inte säkert att alla odemokratiska härskare i t.ex arabvärlden jublar över att få dubbelspel och hyckleri avslöjat. Att Saudiarabiens ledare ena dagen kramar om Irans president Ahmadinejad för att nästa dag mana USA att anfalla honom, kan knappast öka deras trovärdighet.

USA:s argument håller inte

Än så länge är det inte bevisat att Wikileaks läckor har medfört faror eller risker för enskilda människor. Däremot har läckorna orsakat röda kinder eller förtjusta leenden i många utrikesdepartement och regeringskanslier över hela världen. Alltså ett önskeresultat för varje aktiv journalist. Det som Wikileaks har åstadkommit, är ständigt nya scoop. Det är sådant som journalister drömmer om att åstadkomma kanske en gång i sitt liv, en riktigt stor nyhet. Men Wikileaks bjuder på nya scoop nästan varje dag. Större öppenhet och större insikt i resonemangen mellan makthavare är till gagn för medborgarna i alla berörda länder. Därför borde åtminstone regeringarna i demokratier inte försöka stoppa läckorna, utan fundera över vad de ska svara sina medborgare. I USA finns det redan, vid sidan av kraven på att straffa Assange och stoppa Wikileaks, andra röster. En del skribenter menar att de läckta dokumenten visar att USA har en kår av duktiga, professionella och patriotiska diplomater, och att större öppenhet om mellanstatligt umgänge kanske skadar USA kortsiktigt men gynnar demokratin på längre sikt. Samtidigt finns det amerikanska bedömare som oroar sig för att det som Wikileaks dokumenten egentligen vittnar om, det är att supermakten USA:s makt och inflytande i världen är på stadig nedgång. Läs mer...